I november 2023 höjdes lönekraven för utomeuropeiska personer som vill arbeta i Sverige. Beslutet syftar till att ”… minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen eftersom det i många fall handlar om arbete som i stället skulle kunna utföras av personer som redan bor i Sverige.” (Regeringskansliet, 29 september 2023). Tanken är att de höjda lönekraven skall skapa en ökad efterfrågan på den arbetskraft som i dag redan finns inskriven på arbetsförmedlingen som arbetssökande.
Det nya kravet sattes till 80 procent av medianlönen, vilket i pengar blir en månadslön för heltidsarbete på 28 480 kronor. Den politiska planen är att detta krav i framtiden skall höjas ytterligare, till 100 procent av medianlönen. Som jämförelse ger kollektivavtalet med Fastighetsanställdas förbund en heltidsarbetande lokalvårdare utan erfarenhet en månadslön på 26 979 kronor för samma arbetsinsats. En heltidsanställd utomeuropeisk städare med fast anställning på ett svenskt städföretag som följer kollektivavtalet kommer som en konsekvens inte att tillåtas vara kvar i landet.
Svenska städföretag och städbranschens företrädare har med rätta kritiserat de nya lönekraven. Branschen kommer att tappa en mängd duktiga och lojala medarbetare som nu tvingas ut ur landet, och det kommer att bli mycket svårt att ersätta dessa.
Det finns dock en annan sida av saken som också behöver belysas, och som av någon orsak har kommit bort i diskussionen.
Utan att göra alltför stort våld på verkligheten kan man påstå att vem som helst med rätt inställning kan arbeta som lokalvårdare, förutsatt att man inte har någon form av konstaterad nedsatt arbetsförmåga. Arbetet kräver ingen högre utbildning. Däremot är kunskaper i svenska språket en klar merit, och även kunskaper i engelska är meriterande.
Enligt Arbetsförmedlingens statistik fanns det 360 000 arbetssökande i Sverige i september. Av dessa var 164 000 svenskar (45 procent), 45 000 var européer utöver svenskar (13 procent) och 151 000 var utomeuropéer (42 procent).
Som vd för ett städföretag ser jag dagligen hur svårt vi har att hitta personer som vill arbeta som städare. Då vi annonserar hos Arbetsförmedlingen är de svar vi får antingen sökande som inte uppfyller våra uttalade språkönskemål (vi vill att sökande skall kunna kommunicera hjälpligt på svenska eller engelska), eller sökande som medvetet diskvalificerar sig själva till exempel genom att bo miltals ifrån arbetsplatsen eller i klartext skriva att de inte vill ha jobbet utan endast söker för att fortsatt kunna erhålla a-kassa (ja, detta är tyvärr alltför vanligt, och är väl känt bland arbetsgivare i branschen).
Så för oss som rekryterande städföretag i Sverige – och i mycket stort behov av personal – finns det bland 209 000 svenskar och européer i realiteten inte en enda sökande som anser sig kunna, behöva eller vilja ta anställning som städare, trots att de har nödvändiga kvalifikationer och är registrerade som arbetslösa! Denna grupp utgör drygt hälften av samtliga arbetssökande (58 procent). Återstoden, den utomeuropeiska gruppen (151 000), förefaller inte heller vara intresserad av att arbeta trots att de är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Vi har således ett mycket stort antal individer som är kvalificerade för jobb som lokalvårdare och så pass väl förankrade i det svenska samhället att de till och med är inskrivna på Arbetsförmedlingen, parallellt med att vi i städbranschen tvingas leta personal långt utanför landets gränser (och den personalen har generellt sett mindre relevanta språkkunskaper för oss och våra kunder). En undersökning redovisad av Almega bekräftar att städbolagens största problem vid rekrytering är kandidaternas språkkunskaper, och att det näst största problemet är att kandidaterna helt enkelt tackar nej till jobberbjudanden.
Min fråga är hur det höjda försörjningskravet kommer att lösa problemet med att i dag tillgänglig (sic) arbetskraft helt enkelt inte tycker det är värt besväret att ta ett lågkvalificerat arbete som till exempel lokalvårdare? Det höjda lönekravet förhindrar utomeuropeisk arbetskraftsinvandring, samt skickar ut redan ”arbetskraftsinvandrade” och väl etablerade utomeuropéer ur landet. Men problemet är att incitamenten för arbetslösa individer att ta ett arbete förblir uppenbart oförändrat låga! Detta gäller det ekonomiska värdet av olika bidrag i förhållande till en städarlön, bidragens avräkningsprinciper då lön ersätter, krav på reell aktivitet vid jobbsökande, innebörden i begreppet ”anställningsbar” – listan över systemmässiga trösklar att gå från arbetslöshet till arbete kan göras lång. Och detta gäller ju såväl svenskar, européer som utomeuropéer. Jag upplever att det höjda försörjningskravet bara tar hänsyn till den ena sidan av ekvationen (att reducera arbetskraftsinvandringen), medan den andra sidan (få ut arbetslösa i arbete) lämnas helt orörd.
När det sammanvägda upplevda värdet av att leva på bidrag och ha full ledighet uppenbarligen är högre än att jobba heltid som lokalvårdare och tjäna 27 000 kronor i månadslön, då är det på denna punkt regeringen och arbetsmarknadens intresseorganisationer borde lägga sina resurser – inte på att försöka få utomeuropéer som föredömligt redan jobbar heltid ut ur landet. Det spelar ju ingen roll att Sverige kraftigt reducerar antalet utomeuropeiska individer i landet, eftersom de som blir kvar (åtminstone 164 000 svenskar och 45 000 européer) uppenbarligen ändå inte kommer att fylla upp luckorna som uppstår på arbetsmarknaden. Jag citerar återigen Regeringskansliets pressmeddelande ovan: ”… [det] handlar om arbete som i stället skulle kunna utföras av personer som redan bor i Sverige”. Tron att de som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen är en framkomlig källa för att rekrytera personal till städbranschen saknar kontakt med verkligheten, enligt min erfarenhet. Om det hade varit på det viset så skulle svenska städbolag domineras av svenska lokalvårdare, och så är definitivt inte fallet.
För mer information, kontakta:
Mattias Åberg, VD för Clean Factory, 0708 58 12 10
Northclean bildades våren 2022. Kärnan i Northclean är de verksamhetsdrivande bolagen som gruppen består av tillsammans med dess drivna entreprenörer och anställda. Bolagen i Northclean arbetar under egna, väletablerade varumärken och fortsätter bygga på styrkorna och etablerade marknadspositionerna som de har. Northclean ägs och drivs i partnerskap med entreprenörerna och anställda, ledningsteam och styrelse samt investmentbolaget Litorina.
